Vi är många som minns Aldus PageMaker, som uppskattat elegansen i Bembos kursiv eller dagligen väljer en ”italic” i stilmenyn. Namnet på mannen bakom dessa företeelser är naturligtvis Aldus Manutius, venetiansk publicist och tryckare. I sin strävan att förmedla de grekiska klassikerna till så många som möjligt lät han stämpelskäraren Francesco Griffo skära en liten kursiv som fick stor spridning över hela Europa, därav beteckningen ”italics”. Griffos kursiv och hans raka antikva från ungefär samma tid kom senare att stå modell för Monotypes Bembo. Aldus slet ut sig i sin strävan att förse Europas studenter och lärda med utsökt tryckta klassiker och han gick ur tiden 1515.
Ända sedan jag som ung tågluffare kom till Venedig första gången i slutet av 80-talet har jag velat se platsen där typografin utvecklades så. Men ingenstans har jag kunnat hitta uppgifter om var i staden Manutius tryckte sin aldiner. Tills en dag i somras. Jag hade lånat en bok om litterära stadsvandringar i Venedig på stadsbiblioteket på Sveavägen. Där, i en bisats, fann jag läget beskrivet. I september reste jag till Venedig och i fickan hade jag adressen till Aldus tryckeri. Tre timmar på ett plan från Arlanda, därefter båt till Markusplatsen och en promenad över Rialtobron in i stadsdelen San Polo, vidare in i Santa Croce. På gatan Calle Del Rio Terra Secondo ligger en historisk byggnad värd ett besök av alla typografer. Huset är ett typiskt äldre ventianskt bostadshus, de spetsiga fönsterbågarna tyder på medeltida. Två stentavlor påminner om husets betydelse i typografihistorien. Kanalen framför är idag igenfylld men på Aldus tid skeppades typografiska dyrgripar och överkomliga ”pocketböcker” härifrån.
/ Gustav Mårtensson
