Gudmund Nyström som under många år varit medlem i Stockholms typografiska gille och en betydelsefull formgivare har gått bort, 92 år gammal. Åsa Plahn (fd Kjellström) som hade Gudmund som mentor ger här en minnesbild.
Då man fick ett telefonsamtal från Gudmund, presenterade han sig alltid som ”Gudmund Nyström på Ekerö”. Kanske utifall man skulle råka förväxla honom med någon annan.
Lite märkligt kan tyckas då Gudmund var en person som inte gick någon obemärkt förbi. En stolt och reslig man, alltid stilig i vit skjorta och vita byxor, svart-vit randig slips och schack-rutiga glasögonbågar. Finurligt kisande ögon och med ett pojkaktigt leende på läpparna.
På sitt Ekerö byggde han under 60-talet tillsammans med sin hustru Ingrid Frostell, sin drömvilla. Och i en egenritad utbyggnad intill garaget hade han sin ljusa ateljé som han stolt visade upp, fylld av gnuggbokstäver, ritbord och all möjlig kamerautrustning från tiden före datorerna. Och där fanns också en Macintosh-dator, med skrivare och allt.
– Så smidigt, det är bara att trycka på ”skriv ut”, sa Gudmund lyckligt. Men i Stockholms äldre typografikretsar var detta ”fusk” och det sågs inte med blida ögon att han hade gått och skaffat sig denna nymodighet. Men det struntade Gudmund högaktningsfullt i. Han var nyfiken och ville lära känna den nya tekniken. Och det var tack vare datorn som han kunde fortsätta att umgås med sina favorit-typsnitt som Optima, Palatino, Eras och Univers, långt upp i 80-års åldern.
Gudmund Nyström 3
Den stora inspirationen och passionen var alltid kalligrafin och inte minst typografen Hermann Zapf, den i särklass största förebilden. Gudmund hyste även stor respekt för sin äldre kollega Karl Erik Forsberg. Geometriska former som kvadrater, cirklar, trianglar och rena basfärger, svart och vitt var återkommande i hans verk.
I sitt egna företag ”Svensk Typografi AB” tillsammans med hustrun som var skribent, hade de namnkunniga kunder som Nationalmuseum, Posten och Modo pappersbruk samt Orto Novo – Färska kryddor från Ekerö, med en förpackningsdesign signerad Gudmund Nyström, som står sig än idag. Paret formgav och författade även egna böcker som t.ex. boken Officina Typographica Anno 1483, en berättelse om Sveriges första boktryckeri samt historien om den amerikanske kalligrafen Paul Standard.
Gudmunds enda adept var jag, Åsa Plahn (f.d Kjellström). En påstridig och nyfiken typografi-student från London College of Printing som 1998 tog kontakt med förhoppning om praktikplats. Det blev ingen praktikplats men vi fick varsin ny vän! Gudmund var egentligen inte så intresserad av mentorskapet i sig och inte heller vidare imponerad av brittisk småstilad typografi och David Quays Foundry-typsnitt, sådant som jag kom dragandes med. Men han uppskattade mig, vänskapen mellan generationerna och den gemensamma passionen för bokstäverna.
Som adept fick man förstå att Gudmund aldrig var rädd för att experimentera, så länge man höll sig till vissa typsnitt, och han var tydlig med vad han ansåg vara god form. Han berättade gärna och ofta om sin tid på Norsteds där han började som 16-åring hos blysättarna. Det var där han lärde sig hantverket (med de typer som sedermera hamnade på Riddarfjärdens botten) och hur han sedan som ateljéchef tog tuffa strider för att typografi och formgivning från Norsteds skulle utvecklas i takt med tiden. På Norsteds drev han igenom att böcker kunde vara kvadratiska. Hans signum vad kvadraten och den stora djärva typografin.
Åsa Plahn, Segeltorp 2016-08-21
Av Rolf Hernegran, elev till Gudmund Nyström
Norstedts hade en bra utbildning för unga typograflärlingar (ca 10 st) där teori växlades med praktik i sätteriet.
1958 undervisade Gudmund i typografi/skissering och det var något helt nytt att få lära sig skilja på typsnitt och göra skisser i assymetrisk och symmetrisk typografi. Även skissa bokstavsformer.
I sätteriet fick vi arbeta efter Gudmunds skisser, och jag blev ofta imponerad hur väl skiss och verklighet stämde överens.
1962 blev jag utvald av Gudmund att börja som elev på ateljén. Där fick jag lära mig ”typografisk disciplin”, höra hur Gudmund förklarade för kunden att han hade rätt, och hur han drev projekten med stor kunskap, även hur han diskuterade illustrering av bokomslag.
Gudmund köpte tidigt i utvecklingsfasen en liten ”fotosättare” (Magnoscop) där små lösa filmbitar med en bokstav på varje, skulle sammanföras till ord och sedan exponeras. Varje rubrik kollades och justeringar med ytterst små mått skulle göras. När Gudmund godkände utjämningen var det perfekt.
Det sades om honom att han var ”fyrkantig”, men jag betraktade honom som mycket generös, ärlig med en rak kommunikation både som chef och privat, och jag är ytterst tacksam att Gudmund lärde mig allt inom formgivning, teknik, papper, utskjutning, bokbinderi, ekonomisk och typografisk planering.
Gudmund arbetade hårt, sena kvällar, ibland över lunchen, ofta tog han hem arbete över helgerna och ibland även på semestern.
I ateljén satt jag ibland bredvid Gudmund och såg hur snabbt han löste komplicerat material, bild, textplacering, omslagsskisser m.m.
Han förklarade pedagogiskt hur han gjorde och varför.
Jag fick således 9 års utbildning hos en av våra främsta grafiska formgivare, och när Gudmund slutade på Norstedts 1971 för att starta eget företag tillträdde jag som ateljéchef på Norstedts.
Privat har jag och min fru haft mycket trevligt tillsammans med Ingrid och Gudmund, både på Ekerö, i Enköping och i vårt fritidshus i Dalarna.
Rolf Hernegran
